”Regimen har sått en rädsla”

Tio år efter attackerna mot World Trade Center i New York  2001 känns efterdyningarna ännu av. Arbetaren Zenit talade med amerikaner om ”kriget mot terrorn”, hur det har påverkat samhället och vad de väntar sig nu.

Av Hanna Sistek (text & foto)

”På väg ut ur stan passerades jag av en brandbil. En ung man stack ut huvudet, han hade långt hår. Man vet aldrig, han kan ha varit en av flera hundra brandmän som dog den dagen.”

New York-bon Mark Woodcook glömmer aldrig den 11 september 2001.

Blott en vecka efteråt stiftade USA:s kongress lagen ”Authorization for Use of Military Force” och jakten på terroristerna hade börjat. Månaden därpå invaderades Afghanistan. Sedan följde Patriot Act, som dramatiskt ökade statens möjligheter att spionera på sina medborgare. I januari 2002 anlände första fången till Guantánamobasen på Kuba och i februari deklarerade George W Bush att Genève-konventionens tredje artikel om krigsfångars behandling varken gällde för al-Qaida eller talibanerna.

Sedan följde skiftet mot tortyrliknande förhörsmetoder, invasionen av Irak på falska grunder och Abu Ghraib-skandalen.

På Amnesty International är juristen Matthew Pollard mest orolig över att såväl Bush- som Obama-administrationerna vidhållit att de kan välja när krigslagar ska gälla och inte.

– Det har potentialen att underminera allt skydd av mänskliga rättigheter.

Xedex Olivas
50 år, gymnasielärare, San Francisco

Hur har samhället förändrats de senaste tio åren och ser du något samband mellan förändringarna och 11 september?

– Militärbudgeten har tredubblats och utbildningsanslagen har minskats. När landets fokus ligger på försvar så skärs det ned för alla utom för armén.

Jag antar att jag är mer rädd nu. Att se barnen misslyckas i skolan och sedan möta deras föräldrar och inse hur outbildade de är, det får mig att tro att regeringen vill hålla oss outbildade så de kan manipulera oss lättare.

Min familj är mormonsk och kan mobiliseras av kyrkan till vad som helst. De läser inte mycket. De tittar på American Idol och köper produkter som det görs reklam för.

Vi kan inte ens ha politiska diskussioner då de inte vet var de står. Det skrämmer mig att det mäktigaste landet i världen kan manipuleras så lätt.

I Orange County (södra Kalifornien) där min familj bor är folk mer patriotiska nu. Min bror har små amerikanska flaggor på sin gigantiska stadsjeep. Men han förstår inte sambandet mellan sin bensinslukare och kriget mot terrorn. Han tänker att folk där borta måste räddas, oavsett om det är genom religion, demokrati eller ”the American way”.

Min lillasyster, hennes man och dotter har två hem, tre enorma bilar och en sommarstuga. Och de är inte ens rika, bara vanliga Orange County-bor. Hela deras liv handlar om konsumtion.

De hade kunnat anställa en kock och äta organiskt men i stället äter de snabbmat. De är alla överviktiga men går i kyrkan och tror att de är Guds folk. Och just det här sättet att tänka har bidragit till att radikalisera världen.

San Francisco är nästan som ett annat land, men så fort du kommer till USA:s inland så läser ingen. Ingen ställer frågor och ingen ifrågasätter svaren.

Är terrorkriget värt priset?

– Krig är inte meningsfulla om du inte försvarar dina gränser. Jag tror inte att al-Qaida ville ta över USA. Visst, människor dog, men det har hänt många gånger under historiens gång. Vi gav mitt folk (indianerna) filtar med smittkoppor. Det var kemisk krigföring redan på den tiden.

Tror du ni är säkrare nu?

– Nej. Usama bin Ladin var bara en frontfigur. Obama med. Det här handlar om folket bakom kulisserna. Vi må ha bättre säkerhet på flygplatsen, men om amerikaner reser i Mellanöstern så tror jag inte att vi är säkrare.

Joy Ohara
28 år, optiker, Houston

Hur har du personligen påverkats av kriget mot terrorn?

– Det mest markanta var hur det ändrade min medvetenhet om omvärlden. Tidigare kände jag alltid att USA var säkert. Det ändrades efter 11 september.

Jag var 18 år när det hände. Kanske var det för att jag var i en känslig period i livet, men det fick mig att vilja veta mer om vad som hände utanför min egen lilla bubbla. Under de efterföljande tre-fyra åren förvandlades jag till en nyhetsnarkoman.

Den 11 september var ett uppvaknande för många amerikaner. Tanken att inget någonsin kunde hända försvann. Och precis efteråt var det mäktigt att se hur landet kunde samlas kring en gemensam sak. Men sedan föll det isär.

Sedan har du förstås alla de små förändringarna. Det tar längre tid att resa nu, till exempel.

Hur har samhället förändrats de senaste tio åren och ser du något samband mellan förändringarna och 11 september?

– Det känns som en ny kapprustning inom det teknologiska området. Medvetenheten om terrorism har ökat. Teknologi ökar ju alltid exponentiellt, men terrorismen har påskyndat utvecklingen. I dag har vi cyberterrorism. Terrorister kommer att använda teknologi för att nå sina mål och vi måste motverka det.

Och direkt efter 11 september var det väldigt sorgligt att se hur människor fick förutfattade meningar mot folk med arabiskt ursprung och mot svarta. Det höll i sig starkt de första fem åren. Det kunde hända att arabiska lastbilschaufförer blev påhoppade.

Är terrorkriget värt priset?

– Vissa delar, som underrättelsearbetet och de mer precisa attackerna med syfte att destabilisera organisationer, till exempel al-Qaida. Men jag tror inte på infiltrationen av länder och stora truppförflyttningar.

Tror du ni är säkrare nu?

– Säkrare från vad? Från framtida attacker? – Nej.

Vad kommer att hända med kriget mot terrorn nu när Usama bin Laden är död?

– Jag misstänker att hans död symboliskt markerar början av vårt tillbakadragande från det här kriget. Men det kommer att bli en väldigt lång process. Vi nådde ett viktigt mål och nu är det dags att komma hem. Men jag tror att vår närvaro i den delen av världen kommer att bli långvarig. De ansvariga politikerna har en ökad känsla av socialt ansvar för de (invaderade) länderna.

Men det känns som att världen har blivit ett läskigare ställe.

Collin Leach
43 år, massageterapeut, Miami/San Francisco

Hur har landet påverkats av attackerna på tvillingtornen?

– Det har ökat polariseringen. Människor som är rädda för andra kulturer har fått fler anledningar att stanna hemma i stället för att utforska världen. Tankesättet ”det är vi mot dem” har ökat.

Och konspirationsteoretiker har anledning att misstro regeringen mer. Eftersom attackerna var så komplicerade så kan vem som helst få stöd för sin egen uppfattning. Det möjliggör att lägga skulden på andra, på regeringen eller på andra kulturer.

Hur har samhället förändrats de senaste tio åren och ser du något samband mellan förändringarna och 11 september?

– Inte mycket, vad jag har märkt. Antalet hatgrupper har ökat förstås. De terrorister som vi behöver oroa oss för är också mitt ibland oss – nynazister, våldsamma kristna grupper, vit makt-folk samt svarta gäng.

Är terrorkriget värt priset?

– Ärligt talat överskrider det min vetskap. Om jag fick välja mellan att fortsätta eller stoppa så hade jag valt att stoppa. Min känsla är att det har ekonomiska grunder. Men det är så komplicerat att det är möjligt att något gott kommer ur det också, som kvinnors rättigheter i Afghanistan eller Mellanöstern. Det är vad jag hoppas på.

Tror du ni är säkrare nu?

– Nej. Som mulatt känner jag av xenofobin och det är uppenbart att den inte kommer att försvinna på länge. Du kan se samma sak i Bosnien, i Afrika, väldigt fridfulla ställen kan helt plötsligt få ett utbrott, de kan börja döda varandra på fabricerade grunder. Jag tror det kan finnas folk som skulle kunna starta ett raskrig här i USA.

Vad kommer att hända nu när Usama bin Ladin är död?

– Inga nämnvärda förändringar. Det kommer alltid att finnas motstånd mot makter som påverkar folks beteende. Med tanke på omfattningen av mjuk propaganda som exporteras från USA så kommer det alltid att finnas människor som känner ett behov att motarbeta det.

Den enda utvägen jag kan se är att utveckla empati med varandra, att på djupet förstå hur andra tänker och känner. Om jag har en annan definition av kärlek och respekt än du och om vi aldrig talar om hur de skiljer sig åt så kommer vi att försöka tvinga vår egen definition på den andre.

Daphne Eviatar
45 år, människorättsjurist, New York

Hur har du personligen påverkats av kriget mot terrorn?

– Det har jag inte. Kriget utspelar sig utomlands. Vi har lite mer säkerhet på flygplatserna, men så länge man inte är muslim så känner man inte av någon större skillnad.

Hur har samhället förändrats de senaste tio åren och ser du något samband mellan förändringarna och 11 september?

– Misstänksamheten mot muslimer har ökat. Liksom intoleransen. Rädslan som regimen har sått har lett till att amerikanska grundprinciper kompromissats. Nu stödjer många fler amerikaner idén att använda tortyr för att tillskansa sig information. Det är en enorm förändring.

Precis efter attacken var New York-bor vänligare och mindre aggressiva men det försvann efter några månader.

Är terrorkriget värt priset?

– Nej. Kriget borde inte finnas. Vi attackerades och det fanns möjligen en anledning att försäkra sig om att Afghanistan inte längre utgjorde en säker hamn för al-Qaida, men det var snart avklarat. Det fanns ingen anledning att starta ett världsomspännande krig. Det var det sämsta beslut USA har tagit på väldigt länge.

Kriget har bara ökat hotbilden och nu befinner vi oss dessutom i en lågkonjunktur efter att ha spenderat enorma summor på militären. Vi lägger inte pengar på sjukvård och utbildning. Det finns en olustig känsla i USA av att regeringen underlåter att sörja för välfärd, så att vi kan hålla igång kriget.

Tror du ni är säkrare nu?

– Nej. Det finns lika mycket om inte mer terrorism än någonsin.

Vad kommer att hända nu när Usama bin Ladin är död?

– Jag tror att den amerikanska allmänheten har mindre tålamod nu med att fortsätta kriget i Afghanistan. Trycket på att ta hem trupperna ökar. Bin Ladins död var ett av de stora målen. Jag skulle vilja se ett ifrågasättande av hela idén med terrorkriget och ett återvändande till en modell där de straffrättsliga lagarna används i stället för militären. Men det tror jag inte kommer att hända på stört.

Jag hoppas att de drar sig tillbaka från Afghanistan på ett ansvarsfullt sätt och inte bara lämnar över 2400 fångar, som sitter i USA:s största fängelse i Bagrams flygbas, till afghanska myndigheter. Jag stödjer tanken att USA ska hjälpa afghanerna att utveckla ett bättre rättssystem, men det kommer inte att hända över en natt.

Mark Woodcock
68 år, filmare, New York

Vad tycker du om kriget mot terrorn?

– Jag motsatte mig det. Det är en felbeteckning, ”krig mot terrorismen”. Det kändes som att det spelade Bushadministrationen i händerna. De lindade in sig i den amerikanska flaggan. Jag undrar om människorna som dog skulle ha önskat att deras död skulle följas av så många flers.

Hur har landet påverkats av attackerna på tvillingtornen?

– Det har drabbat vår ekonomi djupt. Kriget i Irak var ett dyrt misstag. Jag tycker att det var oförlåtligt att hemfalla åt militarism. Vi hade ett ekonomiskt överskott i slutet av Clintoneran och nu är vi nedtyngda av skulder. Jag är glad att Obama fokuserar på nationsbyggande på hemmaplan.

Hur har samhället förändrats de senaste tio åren och ser du något samband mellan förändringarna och 11 september?

– Den initiala solidariteten med USA var underbar. Tyvärr slösades den bort genom det onödiga kriget i Irak, genom Guantánamo och Abu Ghraib-skandalen. Nu har vårt anseende börjat förbättras lite tack vare Obamaadministrationen.

På senare tid har vi haft en del antimuslimska stämningar runt det islamska centret (som ska byggas nära Ground Zero). Men kriget har också utvidgat människors syn på omvärlden, även om det är tragiskt att det måste ske på det viset.

Är terrorkriget värt priset?

– Nej, det var totalt misskött under Bush och tog inte itu med de mest uppenbara sårbarheterna, som att säkra varven, skanna varje container. Flygplanslaster kontrolleras fortfarande i stort sett inte. I stället skapade Bush en hel generation terrorister i länder som inte var direkt involverade i attackerna.

Tror du ni är säkrare nu?

– Jag börjar känna mig säkrare. Som sann New York-bo har jag två veckors matförråd och kan försegla lägenheten om det kommer en kemisk bomb. Jag har en uppblåsbar kajak. Vänner kallar mig paranoid. Men det var rätt oroande med mjältbrandsattackerna någon månad efter 11 september. Det finns en länk till fysisk träning, om du springer och andas tungt så dör du snabbare. Jag tänkte mycket på det under mina joggingturer i Central Park.

Vad kommer att hända med kriget mot terrorn nu när Usama bin Ladin är död?

– Det tar det till ett avslut. Jag tycker de hanterade bin Ladin väl, från operationen till den anonyma begravningen till sjöss.

utrikes@arbetarenzenit.se