Landsbygden är inte Skarpis

6 maj

När jag skriver det här närmar sig bensinpriserna femtonkronorsstrecket. Jag vet att det finns massor med folk som tycker det är helt rätt att brackan på Östermalm ska få pynta ännu högre literpris för att ratta sin Porsche Cayenne till kontoret på trendiga Knivsöder, och till viss del håller jag med. Östermalmsbrackan med sin flådiga SUV kan gärna slanta upp 50 kronor litern utan att det rör mig i ryggen, tvärtom.

Problemet är att eftersom bensinpriset inte på något sätt är individ- eller inkomstanpassat så är det betydligt fler än Stureplans finest som får tömma plånboken när man rullar upp till macken. Framför allt drabbar höga bensinpriser oss låginkomsttagare på landsbygden. Visst, vi får göra avdrag för jobbresor men med en regering som har som poäng att hålla arbetslösheten hög så är det föga tröst för dem utan jobb. Vilket bland annat betyder arbetslösa, sjuka, pensionärer och studerande.

Avdragen för jobbresor påverkar inte heller matpriser och andra kostnader som skjuter i höjden som en följd av ökade transportkostnader. För att illustrera vad jag pratar om kan jag beskriva hur vi har det här. Närmaste butik med priser man har råd med ligger en och en halv mil bort, närmaste mack ligger fem kilometer bort och stallet där min sambo rider ligger en mil bort. Sjukhuset ligger fem mil bort och detsamma gäller den träningslokal där jag tänkt träna om det inte vore så att just bensinkostnaden då hade rakat i höjden så pass att jag inte har råd. Det är alltså inte bara jobbresorna som påverkas av höga bensinpriser, utan precis allt man tar för sig utanför sin egen gård. När man läser det här ska man dessutom komma ihåg att jag bor i hyfsat tätbebyggd landsbygd och inte glesbygd.

Men jag hör invändningar om att då är det väl bara att ta bussen, eller snarare frågor om varför jag inte propagerar för en bättre utbyggd kollektivtrafik. Men det gör jag, problemet är att det inte är samhällsekonomiskt hållbart med utbyggd kollektivtrafik på många platser utanför städerna och deras direkta närområden.

Befolkningen bor helt enkelt för glest för att det ska vara hållbart att ha en mer heltäckande kollektivtrafik utanför de tätbebyggda områdena. Så kör på i storstäderna med massiva kollektivtrafiksatsningar, biltullar och allt vad ni kommer på. Där fyller de sin funktion, men kom ihåg att det är skillnad på stad och land.

För oss på landet är bilen en livlina som blir viktigare och viktigare ju längre avfolkningen går, en avfolkning som bara förvärras av höjda bensinpriser. Så fram tills man kommer på ett vettigt sätt att rikta bensinskatten så den bara slår mot samhällets övre skikt kommer jag fortsätta protestera mot höjda bensinskatter, även om det retar upp en och annan miljöpartist i Skarpnäck.

Mikael Eriksson

kulturen@arbetarenzenit.se